Du går din egen väg vart du än går,
men du har lämnat så tydliga spår;
du är den vackraste kvinna jag sett.
Jag ser dig framför mig vad jag än gör,
du knackar på i mitt minne och stör,
men knacka på min dörr:

Så ska jag dra av dig kjolen och slita upp blusen och lägga rabarber på dig.
Och trosor och BH kan fara åt skogen, för då, när du kommer till mig
ska jag älska dig vanvettigt vilt
ska jag kasta mig över dig, älska med dig utan sans.
Så låt mig, min älskade, få bjuda upp till en lidelsefull Naken Dans.

Jag springer kring här i mitt ekorrhjul
i en stad som är stressig och ful,
men jag lever ändå.
Du, jag är din, varsågod, hela jag,
vill du ha mig, så hör mitt förslag
vad jag vill göra med dig:

Jag tänkte dra av dig kjolen och slita upp blusen och lägga rabarber på dig.
Och trosor och BH kan fara åt skogen, för då, när du kommer till mig
ska jag älska dig vanvettigt vilt
ska jag kasta mig över dig, älska med dig utan sans.
Så låt mig, min älskade, få bjuda upp till en lidelsefull Naken Dans.

Vi går som robotar ute på stán,
flitigt som myror vi gnor hela da´n,
samlar som ekorrar.
Men vi, vi är människor, kvinna och man,
och allt vi behöver, det är ju varann,
åt skogen med skräpet se´n.

Sén ska jag dra av dig kjolen och slita upp blusen och lägga rabarber på dig.
Och trosor och BH kan fara åt skogen, för då, när du kommer till mig
ska jag älska dig vanvettigt vilt
ska jag kasta mig över dig, älska med dig utan sans.
Så låt mig, min älskade, få bjuda upp till en lidelsefull Naken Dans.

Februari -91.