Du kommer, lille bror, när dagen sakta dör,
när tunga skuggor vandrar i ditt rum.
Vi tänder mina ljus, men strax här utanför,
där väntar natten på dig, stor och stum.

Min stackars lille bror, jag ger dig ingen tröst,
men du får gärna sova på min arm.
Natten bor i dig, den andas i ditt bröst,
den sjunger med en röst, så mörk och varm.

Min käre lille bror, en dag ska du bli stor,
då får du ingen tröst fast du är rädd.
Då har jag rest min väg, men minns då att jag bor
i mörkret där jag vakar vid din bädd.

Du somnar lille bror, du slocknar som ett bloss,
nu reser du till andra sidan strömmen.
Jag sitter kvar och vakar, men du har kastat loss,
du seglar med den mörka varma strömmen.

September -89